-

Vet du hur mycket jag behover dig just nu?
Och vet du hur mycket jag skams over att jag behover dig?
Behovde du mig?
Fanns jag dar?

Jag forsoker sa mycket att fa min tillvaro att fungera, jag tvingar mig sjalv att inte ge efter for sorgen. Jag kan bara grata nar jag ar ensam. Jag skams for att jag sorjer. Jag ser hur folk tycker att jag ar fanig, att jag bara ska ga vidare. Det har ju snart gatt tre manader. Men alskade du, det kan ga en hel djavla livstid, jag kommer aldrig att vanja mig att leva utan dig.

Joseph ar inte radd for dig langre. Varje gang han sitter vid datorn, sa ber han mig att satta igang ditt bildspel. Han tycker om dina bilder, men han tycker att du ser sa tjurig ut. Han vet ju inte hur mycket du alltid log.

Jag hatar att jag aldrig kommer fa se dig le igen. Jag hatar att jag aldrig mer kommer fa ett ark bokmarken i julklapp. Jag hatar att du aldrig mer kommer ringa mig mitt i natten for att prata skit. Jag hatar att jag aldrig mer kommer fa kasta kortleken pa dig nar du vinner i poker. Jag hatar, hatar, hatar det.

Jag alskar, alskar, alskar dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0